Ten days.

Är det inte deprimerande, att vara iväg och i princip hinna skapa ett nytt liv medan allt är som vanligt igen efter redan en vecka? Tycker jag.
Saknar Umeå och allt jag hade och gjorde där så ofantligt mycket. Särskilt vid sådana tillfällen som nu, när hela familjen sitter inträngd i bilen och alla gör som de själva vill utan minsta hänsyn. Suck. Då vill jag bara stänga in mig i min lägenhet, göra en kopp te och mysa framför brasan. Men det går ju inte. Bara när Carin sa i telefonen att de hade tömt skafferiet och frostat av frysen började jag gråta. Usch, bäst att inte tänka på det.
Knäppt hur snabbt man kommer in i de vanliga rutinerna igen. Jag har i alla fall jobb på bageriet minst två dagar varje vecka fram till jul, känns bra. Har även övningskört sammanlagt tre gånger på en vecka, varav en gång på körskolan. Total katastrof, den lektionen! Känner inte ens för att gå in på detaljerna, så illa var det. Tappade motivationen helt till att fortsätta, men idag tvingade jag mig till att köra med pappa och det gick faktiskt riktigt bra.
Nu är vi strax framme i Stockholm, ska fira Bea lite på hennes födelsedag. Grattis!

20121117-162132.jpgLockigt!

This entry was posted in Annat and tagged . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s